Gräfsnäs till Åmål

2020-07-10

En härlig promenad i Gräfsnäs slottspark blev det denna underbara sommarmorgon. Det var 17 plus och rätt så soligt dock lite moln också.

Vi gick till parken och längs med sjön.

Fin utsikt är det här.

Vi kom fram till infarten till parken. Här finns det toaletter som städas ofta.

Ett trevligt kafé med utsikt bort över sjön.

Underbar utsikt över sjön

Det var mycket att titta på här och jag gick runt och fotade en del. Zacko tyckte också om att gå här, fanns mycket att nosa på.

Gick över denna bron och där är ruinen på andra sidan.

Några bilder på ruinen.

Finns en del gamla hus också inom området.

Broar över vattendrag.

Turistinformation finns här.

Vid halvelva var vi klara för att fortsätta vår färd. Körde tillbaka till Sollebrunn där vi sedan körde norrut. När vi kom till rastplats Karlsro så var det dags för kaffe och mackor. Det smakade jättegott.

Fortsatte sedan och snart var vi ute på E 45. Här kör man igenom många små trevliga samhällen. Det var dags för att tanka och när det dök upp en CK så körde vi in dit. Fick i 101 L, det var länge sedan vi fick i så mycket i tanken. Hade lite extra rabatt så det passade ju bra.

Vi fortsatte sedan och när vi kom till Åmål så körde vi dit. Kom fram till den stora ställplatsen där och det fanns många husbilar parkerade.

Ute på ”udden” var det helt fullt.

Det stod husbilar parkerade på nästan varenda ledig gräsplätt.

Vi körde och parkerade ute på grusplanen för att slippa trängas.

Många fina båtar ligger i hamnen.

Det här är nog vad man kan kalla för ”gräddhyllan” här.

Under eftermiddagen/kvällen kom det hit en hel del husbilar. Det var en del som valde att köra härifrån medan andra trängde sig in på en gräsplätt eller valde att parkera på grusplanen.

Vi blir kvar tills i morgon och då får vi se hur vi gör. Men jag tror att vi kör härifrån. Detta liknar i kväll ett husbilsgetto och det gillar vi inte. Kan vara så att många har planerat att i denna helg komma hit för det skulle vara en blueshelg här. Men det är ju inställt som som mycket annat.

Nu har jag läst klart denna bok ”Vid foten av Montmartre” av Britta Röstlund och det var en trevlig bekantskap. Inget högt tempo precis men fint berättad med bra personporträtt och miljöbeskrivning. Jag gillade den.

Baksidestext.

På en boulevard nära Montmartre ligger Mancebos speceriaffär. På en våning ovan bor han med sin familj, och rakt över boulevarden finns kusinen Tariqs skomakeri. Livet går sin gilla gång, men i ett slag förändras hans tillvaro då madame Cat kommer in och ger honom i uppdrag att spionera på hennes man som hon tror är otrogen. Mancebo blir en ambitiös om än nervös detektiv och upptäcker att saker inte är som han trott.

Samtidigt, inte långt därifrån, sitter en journalist på ett café och arbetar. Plötsligt kommer en man och frågar: Väntar ni på monsieur Bellivier? Hon svarar ja, och hamnar på ett kontor med en tillsynes meningslös uppgift – att under några veckor vidarebefordra mail. Efter varje arbetsdag får hon blommor av receptionisten. Varför? Och vem är monsieur Bellivier?

Britta Röstlunds debutroman är en gåtfull, rolig och spännande historia som utspelar sig i Paris. Med stegrande nyfikenhet och fascination följer man berättelsen till det överraskande slutet.