Så mycket väntan

2023-09-27

Lite sol och lite moln var det i morse, 15 plus och nästan ingen vind. Enda promenaden på morgonen var bort till tömningen som inte ligger så långt bort.

Vid tolvtiden körde vi till Rydal och parkerade. Taxin skulle komma 12,55 och hämta oss och det gjorde den också. Tog oss in till Borås lasarett och släppte av oss vid huvudentrén. Denna bil var väldigt låg och det var besvärligt för mig att komma in i den och ännu värre att komma ut. Varför har dom inte bara bilar med höga säten när det gäller sjukresor? Folk som har dessa resor är för det mesta rörelsehindrade!

Vi tog oss till radiologen som numera röntgen heter. Lång gång till hissen, upp en våningen och sedan verkligen en lång promenad med att följa röd markering till rätt väntrum. Det fungerar bra men den röda slingan är väldigt lång.

Satte oss sedan och väntade i dom verkligen obekväma stolarna. Hasse blev sedan hämtad en kvart efter tiden som var bokad. Sedan gick det fort och efter 15 minuter var han ute igen.

Jag ringde efter en bil och den skulle komma en kvart i fyra. Det var en timme dit och jag bara stönade. Men det är bara att acceptera. Vi gick till utgången vid huvudentrén och satte oss i väntrummet där man ska sitta när man väntar på sin sjukresa. Och dom bänkar som där erbjuds är fruktansvärt obekväma att sitta i. Har man inte ont i kroppen innan så får man det där efter en stund. Men det är kanske inte meningen att man ska behöva vänta en timme på sin sjukresa men så kan det bli ibland.

Bilen kom i rätt tid och vi var i Rydal vid halv fem och blev avsläppta utanför husbilen. Vi valde då att köra till Gislaved där vi trivs väldigt bra. Kom fram ca 1 timma senare och parkerade ungefär där vi brukar stå. Nu ska det bli skönt att stå här några dagar har vi tänkt. Men vi kan ju ändra oss precis när vi vill och det är ju det som vi gillar med vårt husbilsliv. Friheten att flytta när vi vill eller stanna kvar om det är det som vi vill.

I kväll blev det lättlagat. Gjorde en bondomelett med skivad potatis, bacon i småbitar, hackad gul lök och några tomatskivor uppepå. Det smakade gott och det var väldigt mättande. Passade så bra i kväll när vi kom hit rätt så sent.

”Nattens odjur” av Michael Katz Krefeld var mycket bra och otroligt spännande. Vilka otäcka typer det finns och det värsta är nog att det tyvärr är ännu värre i det verkliga livet. Språket är mustigt och ibland på gränsen till obehagligt. Men det hör till den kvinnliga och otroligt tuffa polisens sätt att uttrycka sig på. Hon handlar snabbt och ibland väldigt snabbt för att uppnå sitt mål. Vilket hon också gör. Spännande slut som gör att jag nu väntar på nästa bok med denna polis som gör vad hon måste göra enligt henne.

Baksidestext:

’När du ser dem komma är det redan för sent.’

En rad bestialiska kvinnomord skakar Danmark och sätter internet och medier i brand. Morden leder tillbaka till ett gammalt våldtäktsfall och pekar mot en grupp män med ett fanatiskt hat mot kvinnor. Under sin utredning kommer polisinspektör Cecilie Mars ett hemligt sällskap på spåren och hon upptäcker snart att lagen inte räcker till om hon ska hinna stoppa gärningsmännen innan fler offer skördas. Men hennes direkta och kompromisslösa stil skapar snabbt nya fiender – både i polisens ledning och hemma i Köpenhamns Nordvest-kvarter där gängkrigen rasar. Plötsligt finner hon sig själv som ett lovligt byte och en trofé för en brutal hämndrörelse.

’Nattens odjur’ är den fristående uppföljaren till den kritikerrosade bästsäljaren ’Mörkret kallar’. En storstadsdeckare med den hårdkokta polisinspektören Cecilie Mars i huvudrollen.

Det undrar jag också ibland?